Communitydans - en metod med dubbla syften

De senaste åren har metoden Communitydans blivit en allt mer omtalad och populär metod, där det vidgade deltagandet är i fokus. Men det är också en metod som i sig självt är en nyckelfaktor för konstartsutveckling. Danskonsulenterna på Kultur i Väst, som initierade nätverket för Communitydans, arbetar löpande med en mängd olika spår och aktiviteter på området.

Communitydans är en metod som funnits sedan 40­50­ talet och startade i Storbritannien. Efter andra världskriget skulle det brittiska samhället byggas upp igen. Människor flyttade runt i Europa och inom landet. Det multikulturella Storbritannien började växa fram. Immigration och folkomflyttningar gjorde att människor upplevde en isolering på alla plan. Alienation. För att skapa samhörighet och gemenskap anställdes Community workers, som hade till uppgift att arbeta lokalt med integration, språk och utbildning. Intresset för att arbeta på det här viset med kulturell utbildning väcktes och den så kallade Community arts­rörelsen startade, och hade både sociala och politiska drivkrafter. Man såg att konsten kunde vara ett medel för social förändring och ge socialt utsatta grupper möjlighet att kunna uttrycka sig via konsten. Under 1970­talet blev den brittiska staten huvudfinansiär för de här Community arts­projekten, men när det blev problem med finansieringen löste man det genom att separera de olika konstformerna, vilket blev början för Community dance, som en egen genre eller konstform.

På Kultur i Väst är det främst danskonsulenterna som har använt sig av communityidén i och med communitydansen, ett arbete som har tagit stora kliv sedan 2011, då begreppet blev mer definierat och uttalat.

– Danskonsulenterna på Kultur i Väst hade egentligen lagt grunden till communitydans ett bra tag innan, men 2011 tog vi som är danskonsulenter nu, ett större steg och inledde en satsning på communitydans där vi har formulerat en definition som innehåller olika delar, värden och förhållningssätt som kännetecknar ett arbete eller en process med communitydans. Under 2011 och 2012 hade vi fem olika metodutvecklingsprojekt som vi samlade i skriften COMMUNITYDANS Inspirerande exempel för dig som vill arbeta med dans, delaktighet & utveckling, som vi tog fram för att sprida kunskap om metoden och för att väcka nyfikenhet och intresse. I skriften finns även en dvd, som gör det tydligt vad det handlar om, berättar Anna Åkerström, en av de tre danskonsulenterna som arbetar på Kultur i Väst.

Det finns många sätt att se på communitydans och sammansättningen av de olika delarna kan se annorlunda ut beroende på vem som tolkar begreppet. En del projekt har en konstnärlig ansats medan andra tar sin utgångspunkt i sociala processer. En växelverkan är viktig men det beror på var i processen man befinner sig. Naturligtvis spelar målgrupp och syftet med arbetet in. Det finns dock några ramar som brukar gälla för communitydans. Bland annat kan deltagaren vara vem som helst. Konstnären blir deltagarens guide eller inspiratör, deltagaren får möjlighet att göra konstnärliga val och vägen är lika viktig som målet.

Communityresidens
Danskonsulenterna på Kultur i Väst arbetar delvis med att nå ut och sprida kunskap om communitydans.
Ett sätt att göra det är de communityresidens som de arrangerar.

Just residens är en väletablerad form och det var intressant för danskonsulenterna att lägga till communityaspekten. Det finns viktiga värden och angreppssätt i communitydansen som de försöker lägga till i sina ordinarie residens. Communitydansen ger en annan typ av ingång i det konstnärliga arbetet. Ofta får danskonstnären syn på nya sidor hos sig själv, sin publik, processen, verket och platsen.

– Vi försöker skapa förutsättningar för nya möten och ser gärna att konstnären gör något som utgår från orten. Grunden i arbetet med communitydans är ett genuint intresse av andra människor och platsens förutsättningar. Samt skapa en plats för konstnärliga möten, kunskapsdelning för att på olika sätt kunna stärka strukturen runt metoden och utövarna. Vi fungerar som en länk för att föra vidare aktuella frågor, insatser och behov. Man behöver också vilja vara den guiden man är som danskonstnär i ett sånt här arbete.

Tillsammans med Stockholms stad och län har danskonsulenterna på Kultur i Väst varit initiativtagare till ett nätverk där en av frågorna också är att sprida information om communitydans och att skapa en plats för konstnärliga möten, kunskapsdelning för att på olika sätt kunna stärka strukturen runt metoden och utövarna. Danskonsulenterna fungerar som en länk för att föra vidare aktuella frågor och insatser och behov. En av de aspekter som är viktiga att belysa är hur ansökningsförfarandet går till, hur beskriver man den här sortens processer i en ansökan, hur bedömer man det som står och det som kanske inte står? Ofta söker man medel tidigt i processen och då är det ofta för tidigt att veta vad och hur gruppens medlemmar kommer påverka processen och det färdiga resultatet.

– För att kunna bevilja bidrag eller stöd till ett communitydansprojekt så måste man känna till hur en sån här process ser ut, för resultatet är lika mycket själva processen. Om en konstnär skriver en ansökan om ett projekt som hen är nyfiken på, som ännu inte finns, då är det svårt att beskriva arbetet eftersom processen i stor utsträckning påverkas av deltagarna. Då kan en riktigt bra communitydans­ansökan se ofärdig ut och det är den slags kunskap vi måste sprida.

Konstartsutveckling
Communitydans handlar om konstartsutveckling, men är samtidigt ett verktyg för att nå andra samhälleliga mål.

– Konsten speglar samhället och samtiden. Att arbeta med communitydans innebär att du ställer dig mitt i, där finns nya berättelser, nya lösningar och nya problem som måste lösas. I förlängningen kan detta leda till ett genuint ägarskap hos medborgaren, deltagaren, konstnären och platsen. Communitydans lämnar avtryck, menar Anna Åkerström.

Att se på communitydans som konstnärlig verksamhet och inte endast som ett pedagogiskt verktyg gör också att frågan om kvalitet blir intressant och aktuell.
– Det är sällan en föreställning recenseras, det finns många olika orsaker till detta, men det är intressant att se på vilka värden som man då lyfter. Vilka kriterier använder man sig av?

Anna Åkerström vill vidga föreställningen att communitydans endast är en metod som riktar sig till utsatta grupper med syfte att integrera eller göra människor delaktiga i samhället. Communitydans fungerar lika bra för alla som vill utveckla och utvecklas. Män i slips, grupper med olika intressen organisationer allt från dykarklubbar till vårdpersonal, nyanlända eller äldre som får sina minnen väckta genom rörelse.

– Vi danskonsulenter förstår communitydansens värde som metod och det är ett kraftfullt redskap att rikta mot olika mål, men ett mål kan vara att få nya perspektiv.

Alla mål och processer är lika viktiga, för ibland de leder de till förändring.

– Var skulle du vilja genomföra ditt communitydans projekt? På din arbetsplats, vänner, bostadsområde, fritids sammanhang? Vilken fråga eller berättelse skulle du vilja utforska och belysa? Hur skulle du vilja ett en sådan process var uppbyggd för att kännas relevant och intressant för dig, det är såna frågor som är grunden i communitydansen.

Communitydansprojekt kan se ut på många olika sätt, men det finns några gemensamma ramar:

  • målgruppen är alla medborgare – vem som helst 
  • danskonstnären fungerar som guide eller inspiratör 
  • deltagarna får möjlighet att göra konstnärliga val
  • vägen är lika viktig som målet 
  • dansen är både ett verktyg och ett konstnärligt uttryck 
  • man använder en demokratisk metod Arbetet tar ofta sin utgångspunkt i en lokal plats

Anna Åkerström tipsar om:
Communitydansprojekt Benno Voorhams: Home Jo Parkes
Trash Dance Movie Skånes dansteater: Dialogprojektet
Tidskrift om communitydans Animated är en tidskrift om communitydans – current issues and practice in participatory dance.