”Det handlar om att utveckla en relation”

Västra Götalandsregionens kulturchef Katti Hoflin

Publikutveckling är allt annat än något nytt för VG-regionens nytillträdda kulturchef Katti Hoflin. Och hon är helt klar över uppdraget – att göra kulturen synlig och tillgänglig.
– Alla behöver inte gilla kultur, men alla ska veta att det finns!

Katti Hoflin har kommit i kontakt med publikutveckling på många sätt och utifrån olika utgångspunkter.

– När jag jobbade med barnverksamhet inom kulturområdet i Stockholm hade vi det något märkliga problemet med för mycket härlig publik som ville komma på våra evenemang, säger hon. Kruxet var att det, trots mängden människor, var en homogen publik.

– Det var folk som redan hade muskler, som hade kapital av olika slag, säger hon. De hade råd att ta sig till ställen, de visste vart de skulle och de kände sig hemma i kultursfären. Jag ville ju nå dem som inte kom till oss!

När hon senare tillträdde som chef för Dunkers kulturhus i Helsingborg mötte hon det motsatta.

– Det var absolut ingen där, säger hon. När man frågade folk på stan om Dunkers sa de att det var för högtidligt, för stramt, för svårt… nästan som ett tempel. Jag vågade knappt själv gå in!

Någonstans mellan de två ytterligheterna befinner sig de flesta kulturinstitutioner som har ambitionen att jobba med publikutveckling. Katti Hoflin tycker att mycket handlar om delaktighet – och att våga lämna ifrån sig makt.

– När vi skapade ungdomsbiblioteket TioTretton i Stockholm, som vänder sig till ungdomar i just den åldern, byggde vi upp verksamheten utifrån undersökningar och intervjuer med de unga själva. Verksamheten skulle byggas upp utifrån deras intressen.

Det visade sig vara svårt att ge makt till publiken på det sättet. Trots att personalen rekryterades utifrån sin kunskap och ambition att jobba på det sättet mötte det ändå motstånd.

– Det var ett spännande experiment på många sätt, säger Katti Hoflin. Vi skapade ett bibliotek utifrån de ungas önskningar och fick ett bra resultat, med ett innehåll som vi troligtvis inte hade haft annars. Det blev också tydligt att om man menar allvar med delaktighet måste man våga släppa ifrån sig makten.

När det gäller verksamheter som finansieras med skattemedel är det viktigt att låta medborgarna få känslan av att äga platsen, menar Katti Hoflin. Men själva begreppet ”publikutveckling” gillar hon inte helt.

– Det låter som att man ska ”utveckla” en publik, men egentligen handlar det om att utveckla en relation. Vilka drömmar har folk? Vad händer här? Vad önskar man sig? Det får man ta reda på.

En gratis tillgång hon talar varmt om är bemötande. Och då i väldigt vid bemärkelse.

– Det kan handla om arkitektur på en byggnad, är den välkomnande? Vad möter besökare digitalt, vilken information finns? Om publiken uteblir får man forma en insatsstyrka och verkligen aktivt jobba med att ta reda på var folk är.

Idén om ett svenskt center baserat i Västra Götalandsregionen som samlar kunskap om publikutvecklingsfrågor tycker hon är intressant, just för att kunna sprida bra idéer och dela med sig av misstag. Det som är relevant i Åmål kan ju vara lika bra i Vänersborg.

Katti Hoflin har jobbat större delen av sitt yrkesliv i ”det allmännas tjänst”, som hon uttrycker det. Tjugo år inom public service, och därefter inom olika kommunala kulturverksamheter. Hon ser det som ett hedersuppdrag. Samtidigt är hon medveten om att det fortfarande finns många som inte känner till all kulturverksamhet som pågår, eller som tror att den inte är till för dem. Det vill hon ändra på.  

– Alla behöver inte älska konst och kultur, men alla måste veta att det finns! Det är en demokratifråga. När verksamheter finansieras med skattepengar då tillhör det alla, och det är vår uppgift att se till så att alla också vet om det. Det här finns, och det är ditt!