Tillgänglig webb en självklarhet

Den 1 januari 2015 skrevs bristande tillgänglighet in som diskrimineringsgrund i den svenska diskrimineringslagen efter många års utredande. Nu har lagen funnits i mer än ett år och flera hundra anmälningar har kommit in till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Parallellt med detta skärper Kulturrådet kraven på de institutioner som får statligt stöd (läs info längre ner). Men hur är det egentligen? Är en lag tillräcklig?

Nu har vi haft lagen i ett år ungefär och inte förrän DO prövat några fall i domstol så kan vi veta vilken effekt lagen har haft. Men redan nu kan vi säga att den fört upp frågor kring människor som inte stått i fokus tidigare, säger Andreas Cederbom, analytiker på företaget Funka, som specialiserat sig på frågor som rör tillgänglighet.

Andreas Cederbom utesluter inte att lagstiftningen drivit på att även Kulturrådet ställer hårdare krav.

– Vi märker att vi får fler förfrågningar om hur man ska gå tillväga för att skapa tillgängliga miljöer och de som hör av sig är oroliga och vet inte vad som gäller eller vad som förväntas av dem. Då försöker vi lugna och förklara, ge tips och råd på hur man kan gå tillväga för att få en tillgänglig webb. Det handlar inte om att byta allt på en gång och det behöver inte bli dyrt heller. Ska man till exempel bygga nya funktioner på sin hemsida kan man passa på att göra dem tillgängliga och sedan bygga vidare.  

Kulturarbetare med små resurser

Till Funka hör exempelvis myndigheter och kommuner av sig, när de behöver hjälp med att tillgängliggöra sina miljöer, inte minst på webben. Hans erfarenhet är att kulturorganisationer är något sämre på tillgänglig webb än dem de vanligtvis arbetar med.

Generellt ser det så ut, men det beror på att det ofta rör sig om små organisationer med liten budget. Men till och med större företag har svårt att hålla fokus på tillgängligheten. En av anledningarna är att tillgänglighet inte är något man lär sig på utbildningarna. På så sätt är databranschen omogen.

En kommun har också andra möjligheter med uppföljning och annat jämfört med en liten teater, menar han.

Men det blir långsamt bättre med den tekniska utvecklingen. Wordpress har blivit bättre och söker man på tillgängliga mallar så får man numera ofta helt ok förslag på mallar som är tekniskt ganska tillgängliga.

Publik verksamhet har ofta ett biljettsystem. För inte så värst länge sedan kunde man bara köpa biljetter på plats eller över telefon. Nu kan man köpa över nätet och det kan vara allt annat än tillgängligt.

Man får börja ställa krav på leverantörerna, eller försöka ställa krav på att systemen ska uppfylla de internationella kraven för tillgänglighet. Ställer man kraven blir det till slut en fråga de måste hantera.

Andreas Cederbom föreslår också att man inte ska binda upp sig vid ett enda sätt att sälja biljetter.

– Man kommer runt väldigt mycket om man erbjuder alternativa sätt. Man kan till exempel skriva på sin hemsida: ”Ring oss, så löser vi det”. Det är inte optimalt, men ett sätt att lösa det i en ofullkomlig värld och det ger mycket goodwill.